Fogelstadgruppen
De ansåg att kvinnor med den nyvunna rösträtten behövde utbildas i det medborgarskap som de så länge stått utanför – men nu återfått i och med rösträtten. Vid skolan hölls kurser regelbundet mellan 1925 och 1954.
Medborgarskolan på Fogelstad stod öppen för kvinnor i alla åldrar med alla åsiktsriktningar och från alla samhällsklasser vilket kom att sätta sin prägel på skolans verksamhet och dess anda. Under de år som skolan var verksam deltog sammanlagt cirka två tusen kvinnor i kurserna och i enlighet med målet hade kursdeltagarna många skilda bakgrunder. De kom både från landet och staden, de var industriarbetare, lärare, hemmafruar och socialarbetare och åldrarna var spridda mellan 20 och 80 år.
Förutom mångfalden bland kursdeltagarna präglades verksamheten på Fogelstad av tron på att allt måste bygga på individen, hennes erfarenhet, ansvar och moral.
Exempelvis hade man på skolan ett inslag som kallades för hembygdskväll. Detta innebar att en kursdeltagare fick dela med sig till de övriga av minnen och episoder från sin hemtrakt, arbetsplats och barndom. Genom åtskilliga kursdeltagares skildringar kan man utläsa att den speciella fogelstadandan gjorde ett djupt intryck.
Tidevarvet var en banbrytande kulturtidskrift som gavs ut varje lördag mellan 1923 och 1936. Den drevs av kvinnor och hade ett tydligt kvinnopolitiskt perspektiv, utan att vara knuten till något politiskt parti. Tidningen grundades i samklang med Frisinnade Kvinnors Riksförbund, men var ett fristående projekt – både formellt och idémässigt.
Alla viktiga nyheter från Medborgarskolan på Fogelstad rapporterades i Tidevarvet, vilket gav skolan inflytande över tidningens innehåll. Tidningen lyfte frågor om nykterhet, mödravård, fred, kvinnors idrott, folkbildning, lönepolitik och internationellt kvinnosamarbete – ofta med ett starkt fokus på riksdagens beslut och kvinnliga riksdagsledamöters arbete.
Bland redaktörerna märks Ellen Hagen, Carin Hermelin och särskilt Elin Wägner, som såg Tidevarvetsom ett kraftfullt verktyg för förändring. Hon menade att medan Fogelstadkurserna nådde ett fåtal, kunde en tidning nå hela landet.
Kultur och samhällsfrågor gick hand i hand i Tidevarvet. Läsarna fick ta del av bokrecensioner, författarporträtt och recensioner av teateruppsättningar. Internationell bevakning var också viktig – tidningen rapporterade regelbundet om kvinnors rättigheter och politiska framsteg i andra länder.
Tidevarvetvar mer än en tidskrift – det var en plattform för kvinnors röster, erfarenheter och visioner, både i Sverige och internationellt.
Kvinnlig rösträtt infördes i Sverige år 1921 efter en lång kamp som pågått i flera decennier. Innan dess hade kvinnor varit utestängda från att rösta i riksdagsval, även om vissa kommunala rösträttsregler hade börjat luckras upp tidigare.
En central organisation i kampen för kvinnors rösträtt var Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR), som bildades år 1903. LKPR arbetade ihärdigt med att sprida information, samla in namnunderskrifter och påverka politiker. De anordnade möten, skrev artiklar och bildade lokala föreningar över hela landet. Rörelsen samlade kvinnor från olika delar av samhället, både borgerliga och socialdemokratiska, och var politiskt oberoende för att samla så brett stöd som möjligt.
Några av de mest framstående personerna i LKPR var Anna Whitlock, som var organisationens första ordförande, och Kerstin Hesselgren, som senare blev en av de första kvinnorna i riksdagen. Även Elin Wägner, författare och journalist, var en viktig röst inom rörelsen.
Efter att riksdagen år 1919 beslutat om att införa kvinnlig rösträtt, hölls det första riksdagsvalet där kvinnor fick rösta och ställa upp som kandidater år 1921. Vid det valet valdes fem kvinnor in i riksdagen;
Införandet av kvinnlig rösträtt var en milstolpe i den svenska demokratins historia och ett resultat av många kvinnors envisa kamp för jämlikhet och rättvisa.
“Det måste finnas kvinnor, modiga och behjärtade nog att våga stå för en mening även om den inte är populär, men som kanske är ämnad att prägla en kommande tid”
Läkare & grundare av Fogelstad medborgarskola
”...tiderna är så pass allvarliga att kvinnorna måste sammankomma för att resonera om förhållandena. Kvinnorna ha ett särskilt ansvar, ty de är icke utnötta av politiska strider och böra kunna förstå vad tiden kräver av dem”
En av de första kvinnorna i Sveriges riksdag, Sveriges första bostads-, skolköks-, och yrkesinspektris & grundare av Fogelstad medborgarskola
”Samla några kvinnor omkring en samhällsfråga & genomgnugga den. Då sker alltid något. Då löses de krafter de sitter inne med och kommer till användning”
Rektor, lärarinna & grundare av Fogelstad medborgarskola
”Mellan tårarna kan man få mycket gjort”
Författare, journalist & grundare av Fogelstad medborgarskola
”Kvinnor behövs i politiken – inte för att härma män, utan för att förändra samhället”
En av de första kvinnorna i Sveriges riksdag, patron över godset Fogelstad & grundare av Fogelstad medborgarskola
ELIN WÄGNER
FÖRFATTARE, GRUNDARE TILL FOGELSTAD KVINNLIGA MEDBORGARSKOLA
"Om mänskligheten var på det klara med sig själv, att den ville bli av med krig, skulle den lösa problemet."
ELIN WÄGNER
FÖRFATTARE, GRUNDARE TILL FOGELSTAD KVINNLIGA MEDBORGARSKOLA
© Rickarums Byateater
